طارق إسماعيل يحذّر من هشاشة الاقتصاد العراقي بسبب الاعتماد على النفط
Den bankexpert Tariq Ismail varnar för att internationella konflikter påverkar leveranskedjor och energimarknader, och att Iraks oljeberoende har ökat klyftan mellan intäkter och utgifter.

Den egyptiske bankexperten och specialisten på kreditriskhantering Tariq Ismail varnade på fredagen för att de ekonomiska följderna av internationella konflikter kan komma att växa. Han pekade på att Iraks stora beroende av olja gör dess ekonomi känslig för globala marknadsfluktuationer och försvårar åtgärder mot budgetunderskottet.
Ismail sade att fortsatta konflikter och geopolitiska spänningar inte nödvändigtvis innebär att den allmänna riktningen för världsekonomin blir mer pessimistisk, men tillade att den verkliga utmaningen ligger i ländernas förmåga att hantera kriser och begränsa deras effekter, särskilt i ekonomier som är starkt beroende av yttre svängningar.
Han förklarade att avbrott i leveranskedjorna och osäkerhet är två av dagens främsta utmaningar; konflikter stör handeln och ökar transport- och produktionskostnaderna, medan oväntade svängningar gör investeringsbeslut och ekonomisk planering mer komplicerade.
Han pekade på oljemarknaderna som ett praktiskt exempel på dessa risker och påpekade att spänningar kan få vissa länder eller företag att ingå kontrakt till höga priser som ett försiktighetsåtgärd, men att de då kan ådra sig tunga ekonomiska åtaganden om priserna sjunker när situationen lugnar sig.
När det gäller Iraks ekonomi menade Ismail att det breda beroendet av oljeintäkter för finansiering av statsbudgeten ökar landets utsatthet för externa chocker, både genom prisvolatilitet och störningar i leveranser och handelsflöden, vilket kräver en omprövning av ekonomins struktur och intäktskällor.
De senaste uppgifterna från Iraks finansministerium visar att klyftan mellan intäkter och utgifter ökade till omkring 30.432 biljoner dinarer under de första åtta månaderna av 2026, efter att intäkterna uppgick till 45.355 biljoner dinarer jämfört med utgifter på cirka 75.787 biljoner dinarer, enligt ministeriets uppgifter daterade 21 oktober 2026.
Uppgifterna visade att oljeintäkterna utgjorde omkring 77 procent av statens totala resurser under den perioden. Tidigare officiella uppgifter visade också att oljeintäkterna minskade med cirka 53 procent under de första sju månaderna i år jämfört med samma period 2025, i samband med störningar i oljeexporten via Hormuzsundet till följd av kriget i regionen.
Ismail betonade behovet av en långsiktig ekonomisk plan för att diversifiera intäktskällorna och minska beroendet av oljeintäkter, samtidigt som affärsklimatet förbättras och nödvändiga garantier och lättnader införs för att locka inhemska och utländska investerare.
Han ansåg att en utökad roll för den privata sektorn kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen och minska trycket på statliga utgifter. Han underströk vikten av att stödja små och medelstora företag samt att utveckla yrkes- och teknisk utbildning i linje med arbetsmarknadens framtida behov.
Han uppmanade också till investeringar i artificiell intelligens, databaser och digital infrastruktur, att stärka arabisk ekonomisk integration och att styra mer investeringar mot regionen för att bygga ekonomier som bättre kan stå emot globala störningar.
På officiell nivå meddelade Iraks finansminister Faleh Sari den 14 oktober 2026 att "Iraks vision 2050" syftar till att minska beroendet av olja, stärka den privata sektorn och främja hållbar tillväxt som del av regeringens ansträngningar att diversifiera den ekonomiska aktiviteten.
Ismail drog slutsatsen att uppbyggnaden av en mer motståndskraftig irakisk ekonomi kräver en gradvis övergång från en modell som i huvudsak bygger på offentlig konsumtion och oljeintäkter till en mer diversifierad och produktiv ekonomi som kan skapa fler möjligheter för unga och minska effekterna av konflikter och externa fluktuationer.



