Möjlig återuppblossning av krig mellan Iran, Israel och USA

Tecknen ökar på en möjlig återupptagen storskalig militär konfrontation mellan Iran å ena sidan och USA och Israel å andra sidan, ungefär åtta månader efter att kriget bröt ut den 28 februari. Rapporter om planer på nya attacker sammanfaller med ökade spänningar i Hormuzsundet, samtidigt som medlingskanalerna mellan Washington och Teheran inte har brutits.

Planer på attacker efter det amerikanska valet

Enligt amerikanska rapporter, som citerar tjänstemän och insatta källor, har de amerikanska och israeliska försvarsmakterna lagt upp konkreta planer för att återuppta attacker mot Iran efter mellanårsvalet i USA som hålls den 3 november, i form av en "kort och intensiv" operation som kan sikta mot kärnanläggningar, energianläggningar samt stockar av missiler och drönare.

Enligt samma rapporter undviker planerna att rikta in sig på oljeraffinaderier på grund av oro för stigande bränslepriser. President Donald Trump har ännu inte fattat något slutgiltigt beslut, och det utesluts varken att attackerna kan genomföras under innevarande månad eller att de helt avblåses. Vita huset har inte kommenterat dessa planer.

Trump stoppade en israelisk attack

Insatta källor uppgav att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu planerade omfattande attacker mot Iran i början av denna månad, som skulle ha omfattat kärnanläggningar, statliga byggnader och civil infrastruktur inklusive kraftverk. Trump motsatte sig enligt uppgift att åter tända ett krig före det amerikanska valet, varför operationen sköts upp. Trump meddelade den åttonde i månaden att USA inte skulle återuppta attacker mot Iran före valet.

I sitt senaste uttalande förnekade Trump att det pågår förhandlingar med Teheran, och nöjde sig med att säga att "något" kommer att hända angående Iran "ganska snart".

Hormuz — den första spänningsarenan

På fältet meddelade Irans revolutionsgard att tre oljetankers träffade sjöminor söder om Hormuzsundet och fattade eld, och att de följt en rutt som anses "olaglig", samt att en av dem bar omkring två miljoner fat råolja. Denna framställning kunde inte oberoende verifieras.

Som ett annat tecken på amerikansk oro gav det amerikanska utrikesdepartementet order om att vissa diplomater och deras familjer ska lämna de amerikanska beskickningarna i Saudiarabien, i takt med att angreppen mot kungariket från Jemen trappas upp.

Qatarisk och pakistansk medling kvarstår

Samtidigt välkomnade USA:s utrikesminister Marco Rubio de medlingsinsatser som leds av länder inklusive Qatar och Pakistan, och betonade att varje avtal måste hindra Iran från att skaffa kärnvapen, samt att det slutgiltiga beslutet ligger hos Trump.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi sade att de indirekta förhandlingarna med Washington fortsätter via medlare, däribland Pakistan och Qatar, och betonade att landet är engagerat i att söka en "fredlig lösning som bevarar värdigheten", men att det är "helt berett att försvara sig".

Irans president Masoud Pezeshkian sade att USA inte kan förvänta sig en dialog med Teheran samtidigt som det upprätthåller blockader och fräser hot, och tillade: "Ni kan inte stänga alla vägar och hota, och samtidigt vilja dialog."

Faktorer som driver mot upptrappning

• Existensen av färdiga militära planer hos Washington och Tel Aviv, samt återkommande israeliskt tryck för att återuppta attackerna.
• Den fortsatta amerikanska sjöblockaden av iranska hamnar och svårigheterna att genomföra det memorandum om förståelse som undertecknades i juni om sjöfarten i Hormuzsundet.
• Irans fasthållande vid sina villkor, bland annat att blockaden mot dess hamnar ska upphöra, att sanktionerna mot dess oljeexport ska avskaffas och att fiendtligheterna på alla fronter ska upphöra, samt dess försäkran att anrikat uran inte kommer att lämna dess territorium.
• Incidenterna med tankfartygen i Hormuz och en utbredning av attacker i regionen.

Faktorer som driver mot avspänning

• Trumps iver att undvika ett nytt krig före mellanårsvalet och hans oro för stigande energipriser.
• Fortsatta indirekta kanaler via Qatar och Pakistan, och Washingtons offentliga välkomnande av dessa.
• Irans försäkran om att dörren för en fredlig lösning fortfarande är öppen, trots att dess villkor hårdnat.

Vilka scenarier är möjliga?

Scenario ett: En kort och intensiv amerikansk-israelisk attack efter den 3 november, som sannolikt skulle mötas av ett iranskt missilbesvar och ytterligare åtstramningar i Hormuzsundet, med återverkningar på oljepriserna och säkerheten för sjöfarten i Persiska viken.

Scenario två: Medlingens framgång i att nå en överenskommelse på delnivå som delvis återöppnar sjöfarten i utbyte mot lindrad blockad — en väg som stöter på den stora klyftan mellan iranska villkor och amerikanska krav i kärnenergifrågan.

Scenario tre: Att förbli i ett läge av "varken krig eller fred" med sporadiska incidenter i Hormuz, ömsesidiga hot och användning av hot om attacker som förhandlingspåtryckning, tills Trump fattar sitt beslut.

Dagarna efter det amerikanska valet återstår avgörande för att bestämma riktningen, medan rapporterna bekräftar att beslutet om återgång till krig fortfarande enbart ligger hos USA:s president.

Läs också: Trump förnekar förhandlingar med Iran och revolutionsgardet varnar efter incidenter nära Hormuzsundet